fredag 22 juli 2016

Ångest

Som jag skrev igår:
Imorgon ska jag bada.
Dvs strutta runt på en strand i bikini (i princip näck) bland hela Sveriges befolkning.
Ångest.
Ångest.
Ångest.

JAG VILL HA EN STRANDTOMT OCH EN PRIVAT POOL.
Och vara smal.
Ting

torsdag 21 juli 2016

Borde älska min kropp men det gör jag inte.

Jag: - Fan vad tjock jag har blivit!
Jag 5 minuter senare: Äter tio kakor.

Jag har gått upp så mycket i vikt.
Och i vintras var jag så himla trött (B12-brist) så jag tappade liksom drivet att gå och träna - jag sov, sov, sov.
Nu kan jag inte riktigt hitta mitt driv igen, har fallit ner i den där latmanshålan.
Plus att jag blivit vegan och därmed är konstant sprängfull med gas, dvs jag ser ut att vara gravid i vecka 60. Jag funderar på att sluta vara vegan, men det vill jag ju inte.
Hatar att se ut och må så här.

På lördag ska vi bada, med den här bikinikroppen som jag ju borde älska med alla dess skavanker men som jag fullkomligt hatar och får ångest av.

Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv.

Och vart hittar man fina klänningar och kjolar som går nedanför knäna och inte får en att se ut som Barbapappa eller en kärring?
Ting

fredag 15 juli 2016

Tack tanten!

Jag har haft semester den här veckan.
Inte gjort nåt särskilt utan mest cyklat omkring.
I måndags var vi iofs på Kolmården allihop, det var najs (om jag inte tänker på hur hemskt det är med djur i bur).

Imorse (och alla andra dagar denna semestervecka) vaknade jag prick klockan 7 av att byggubbarna på granngården satte igång stensågen och började klyva kantstenar precis nedanför mitt sovrumsfönster.
FOR FUCKING REAL???
Till slut älgade en tant ut och skrek på gubbarna.
Är det verkligen nödvändigt att klyva kansten exakt prick klockan 7 på morgonen under semestertider?
Har de inte hela dagen på sig att göra det?
Kan man inte planera dagen lite smartare och klyva stenarna på eftermiddagen för att sedan lägga dem klockan 7 morgonen efter?
Tack tanten, de slutade klyva sten, men jag var redan vaken.

Känner mig verkligen utvilad efter den här semesterveckan.

Just nu skriver min son teoriprovet för körkort, nästa vecka kör han upp.
Håll tummarna för honom, han är så värd det här kortet!
Plus att lillasyster gärna vill börja övningsköra.
Ting

onsdag 29 juni 2016

Orkar inte

Jag: Fan vad tråkigt allt är!
Jag till mig själv: Sluta gnäll! Hitta på något istället!
Jag: Orkar inte...

Alla är så härliga och går på AW och gör somriga saker hela kvällarna.
Och tränar och är så där hurtiga och sköna.
Det ser jag på fejjan och instagram.

Jag bokar träningspass och bokar av dem, ställer klockan för morgonträning och snoozar istället,planerar kvällspromenader och fläderblomsplockning men kraschar i soffan efter middagen osv osv.

Visst har ni saknat mitt gnäll och min bittra offerkofta?
Ting

torsdag 4 februari 2016

Allergichock!

Vilken crazy dag!
Har spenderat eftermiddagen akut på vår vårdcentral med Ettan som fått en kraftig akut allergisk reaktion på soja.
Hon messade bilder på sitt ansikte och hals runt lunch och redan då tyckte jag att hon skulle ringa till vårdcentralen, men hon ville inte gå utanför dörren.
Vid fikatid skickade hon nya bilder på förvärrade utslag i ansiktet som jag då visade för en läkare på mitt jobb.
När han fick veta att hon ätit soja-yoghurt för första gången i sitt liv blev det liv i luckan.
- Åk in! Soja- och nötallergi är inte att leka med!
Så vi åkte till vår vårdcentral, PP hämtade och skjutsade dit Ettan och jag mötte dem där.
Hon fick komma in omedelbart och fick en megastor allergicocktail.
Sen fick vi vänta en timme men det blev ingen särskild skillnad.
Vi fick ändå åka hem - med recept på kortison och antihistamin i nedtrappningsschema och stor förmaning om att åka in till akuten om hon blir tungandad eller får andnöd.
Om två-tre veckor ska hon tillbaka för allergiutredning - framför allt soja då.
Utslagen blossar fortfarande ilsket och det kommer bara mer och mer.
Nu är hela hon full av rött och bubbligt utslag som kliar satan; i ansiktet, hals, nacke, bakom öronen, bröst, armar, rygg, mage, höfter, ben och till och med på fötterna.
Och superledsen är hon också, såklart.
De brukar inte vara så generösa med sjukdagar på hennes jobb men nu hade hennes arbetsledare lovat att lösa hennes helgjobb iallafall, liten tröst.

Stackars min lilla pluttistjej!
Ting